Tvåsiffrigt
Egentligen känns varje vecka som en milstolpe, annars hade man nog inte hållit på och skrivit från vecka till vecka så som man gör nu. Och i dagsläget är varje dag ett stort steg framåt eftersom överlevnadschanserna ökar kraftigt för varje passerad dag...
Alla rena Bloglovin'-förfrågningar och reklam-kommentarer tas bort, och alla trakasserier/kränkningar o.dyl polisanmäls (tänk på att även anonyma kommentarer har en ip-adress)
Dubbelkolla gärna er eventuella hemside-adress och att ni inte publicerar anonymt (om det inte är det ni vill göra)
Mm exakt, jag är inte heller så nervös inför förlossning faktiskt... alla håller på och skträmmer mig med att "det gör sååå ont" men jag tänker att det ju ändå är en naturlig situation för kroppen, vi är skapta för att klara av detta!
Och ja, viss är det häftigt att överlevnadschanserna ökar för varje dag.
Har nog inte gått in i hjärnan riktigt att bebisen redan är så stor, att det faktiskt VÄXER ett litet barn inom mig! :D
Visst är det skumt att det känns så stort med både 100 dagar och 99 dagar..
Jag längtar ihjäl mig och aldrig har väl längtan efter vinter och Jul varit så stor som nu.. Tänk att man har en liten bebis då! Förutsatt att den har valt att komma ut förstås, vem vet när det är dags egentligen, bebis bestämmer ju allt.. =)
kommer ihåg när jag hade 100 dagar kvar, och nu helt plötsligt är det bara 30 dagar kvar. Det går snabbt :)
