Liten lista för att sammanfatta graviditeten

När fick du reda på att du var gravid? 20 april 2009
Var bebisen planerad? Nepp
Mådde du illa mycket? Väldigt lite
Hur blev ditt hår? Tappade massor
Hade du mycket halsbränna? Ingen alls
Grät du för ingenting? Ohj, bölade för allt
Var du känslig? Jovars
Vad gillade du för mat? Ost, skinka och kebabsås (kombinerat)
När kände du bebisens första sparkar? Var nog först i v.19 ungefär, första rejäla var ca v.21
Var du ofta orolig? Nej, inte efter ultraljudet i v.16
När började du läcka bröstmjölk? Aldrig egentligen, bara om jag råkade klämma till bröstet i sömnen eller liknande
Samlade du på dig gravidtidningar & böcker? Nej, har nog en tidning liggandes, och lånade ett par böcker men inte mycket
Sparkade bebisen mycket? Ja, stundtals
Fick du bristningar? En bunt ja, inget jag skäms över det minsta
Hur kommer det sig att du behöll bebisen? Vi hade planer på att skaffa barn, inte just då men i framtiden så vi valde att behålla ändå
Blödde du någongång? Nej.
Levde du på som vanligt? Ja, nästan hela tiden
Hur gammal var du när du blev gravid? 21
Hur tog dina föräldrar det? Mamma blev nog ganska glad, och lite oroad. Pappa vet jag inte riktigt
Hur tog din partner det? Chockad, glad, stolt och "orolig"
Vart bodde du/ni? I en fin tvåa
Hur ofta gick du till mvc? Var 3e vecka från v.25, varannan från v.31
Hur många ultraljud gjorde du? 1 enda, i v.16 (15+6)
Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Jag föreställde mig en ganska snabb förlossning med enbart akupunktur och lustgas som smärtlindring. Lugn och harmonisk ;)
Hur började din förlossning? Värkar som började vid 22-tiden, regelbundna från ca. 01
Hur många timmar tog din förlossning? 21 timmar
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt? Vaginalt
Hur mycket var du öppen när du kom in? 1 cm ungefär
Vilken smärtlindring tog du? Lustgas, akupunktur och till slut EDA (himlen)
Hur lång tid tog det att krysta ut bebisen? Ca 1,5 timmar
Blev det komplikationer? Nej
Fick du sy? Ja
Vad tyckte du var jobbigast? Att det tog sådan tid
Var du rädd för något? Nej, inte egentligen
Skrek du? Ohja, som en galning stundtals. Blev tillsagd att inte släppa ut luften genom munnen när jag krystade men det var inte så lätt
Hur många var inne i förlossningsrummet? Jag, en sköterska, en barnmorska och sambon
Hade du någon nära med dig? Min sambo
Hur var vikt och längd? 4090 g, 53 cm
Ögonfärg: Mörkblå
Hårfärg: Mörkblond
Ammade du? Ja.
Ammar du nu? Japp, försöker
Hur gammal är bebisen nu? Snart 6 veckor
Vad tyckte du om förlossningen? Lång och jobbig
Vill du ha en till? Oh ja!
Planerar ni ett till? Vi pratar om det ja
När kommer andra barnet? Om jag får som jag vill, under 2011
Hur är ert förhållande nu? Kanon
Vilken vecka födde du i? 41 (40+6)


Nu är hon här

Tack för alla härliga kommentarer.. Jättekul att komma hem och läsa dem.

Vi kom hem från BB för ca 1 timme sedan med vår lilla tjej, som fortfarande inte fått något namn. Hon föddes igår (28/12) kl. 18.56 på BF+6.
Allt gick jättebra, tog lite tid och gjorde djävulskt ont men vårt lilla underverk är äntligen här och snäll som en ängel.
Hon vägde 4090 gram och var 53 cm lång, så ingen liten tjej heller. Kommer uppdatera mer sedan, med bilder, förlossningsberättelse osv men nu är jag så trött och har min lilla goa familj att mysa med. Ska njuta av att äntligen vara hemma igen.


Natt-uppdatering

Ligger i sängen just nu, kuddar uppallade bakom ryggen och värmekudden i svanken. Klockar relativt oregelbundna värkar just nu, har pågått i över 1 timme och varierar mellan 3 och 12 minuters mellanrum. Tror faktiskt att det kan vara "The Real Deal" nu, har nämigen känt väldigt mycket tryck nedåt i samband med dem och på ett sätt jag aldrig upplevt förut.
Det gör ont (huvudsakligen i just svanken) men det är en oerhört häftig känsla, att känna kroppen arbeta på det här sättet...

Väntar på att se om värkarna avtar eller intesifieras, hoppas på det senare alternativet...


Vill inte mer

Nu är jag trött på att vakna 2-3 gånger/natt och känna mig klarvaken. Jag ÄR inte klarvaken men att somna omm tar mig mer än 30 minuter varje gång. Det är allt annat än roligt och jag känner mig totalt urblåst och fruktansvärt seg redan vid 12-1 på dan' när jag vaknar såhär.
Jag vet att framtiden kommer erbjuda många sömnlösa nätter men det känns som att det då finns en vettig anledning, att man kanske inte är klarvaken när ma vaknar av bebis utan att man faktikst slumrar till ganska snabbt igen. Om inte annat tror jag stenhårt på att den vakna tiden på natten, tillsammans med bebis, är tusen gånger mysigare än den vakna tiden på natten nu när man vaknar, går på toa och sedan går tillbaks till sängen och försöker, förgäves, somna om bredvid sambon som sover som en stock. När han dessutom andas riktigt tungt eller småsnarkar kan jag bli galen, jag vill också få sova så!!

Hade jag inte vaknat varje natt på det här sättet så hade jag gladeligen kunnat vara gravid i en månad till utan att klaga just nu men som det är nu så är varje extra natt en plåga, dagarna är helt ok men nätterna... Som värst har jag bara ca 16-17 dagar kvar som gravid nu, tack och lov...


BF+3

Det är faktiskt lite läskigt att det skulle kunna hända vilken dag som helst nu och för varje dag som det inte händer så kommer vi närmre den tidpunkt då det faktiskt gör det... Och för varje dag kommer fler "vad gör du hemma?", "har h*n inte kommit ännu?" och "är du nervös?"
Faktum är att jag inte är ett dugg nervös, jag kanske inte har tillräckligt mycket vett i skallen för att vara nervös men jag vet ju samtidigt att det inte finns någon anledning att vara nervös, för ut ska h*n ju på ett eller annat sätt, som en gammal kollega från Jysk sa till mig för några veckor sedan: "jag lovar, än så länge finns det inget barn som blivit kvar där inne"

Oavsett vad jag känner just då så är det inte mycket att göra nu förutom att bara ta emot det som väntar, alltså smärta och säkerligen en hel drös tårar, men samtidigt ett litet mirakel.
Jag tror att det är en ganska så stor bebis, framför allt eftersom både jag och sambon var ganska långa vid födseln (samma med mina systrar och mina syskonbarn) och jag vägde en bit över 4200 gram så om bebis inte väger minst 3700 blir jag faktiskt fövånad.

Nej, jag är faktiskt inte nervös, mest otålig och så längtar jag efter vår bebis. Och smärtan som hör till en förlossning är något som jag faktiskt ser fram emot och jag tror, precis som många säger, att det är oerhört mäktigt, att låta kroppen sköta sitt och bara hänga med, att känna vilken enorm kraft kroppen kan uppbåda.


V.41 (40+0)

Kroppen:

Barnmorskan har säkert sagt att naturen inte följer barnmorskans beräkning av förlossningsdatum. I verkligheten kan förlossningen starta någon gång mellan 14 dagar före och 14 dagar efter det beräknade datumet. Trots det är det många som i god tid börjat räkna dagarna fram till det beräknade förlossningsdatumet. För en del kan varje dag som går efter att man passerat detta datum bli en plåga - man ägnar sig enbart åt att vänta, vill inte göra någonting, tycker det blir långtråkigt och får än svårare att sova på nätterna - kan ha mardrömmar.
Förvärkarna tilltar nu för många, ibland kan de vara kraftiga. De kan bli regelbundna några timmar för att därefter försvinna. Det kan gå flera dagar mellan dem. Livmoderhalsen mjukas upp och livmodermunnen öppnas ett par centimeter.

Barnet:

I vecka 40 är medelkroppslängden i medeltal 51 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 3600 gr. Huvudets omkrets är 35 cm.
Idag föder vi allt större barn. Om barnet föds nu kan det hända att det bara har lite fosterfett kvar i hudvecken. Fosterfett produceras under graviditetens tredje trimester och skyddar barnets hud från fostervatten. Vissa barn föds med mycket hår på huvudet, andra är nästan flintskalliga.



Jahapp, så har man passerat utsatt datum, som så många andra gör... Känns lite småtaskigt på sätt och vis eftersom den första beräkningen sa att bebis skulle födas 8 december, sedan blev vi förflyttade 14 dagar på ultraljudet och nu har man gått förbi det datumet också. Men det känns lugnt, faktiskt. Enda "orosmomentet" är att bebis får för sig att komma ut imorgon, på självaste julafton. Men sambon tror på mellandagarna, jag håller numera, åter igen, tummarna för att det blir en liten januaribebis istället.
Nätterna är väldigt lugna, somnar vid 22 nästan varje kväll och vaknar bara en eller två gånger/natt för att gå på toa, sedan sover jag till 8 eller 9 på morgonen, så sömn det får jag en hel del av nu de här sista dagarna.
Det sägs även att det där med förlossningstidpunkt osv är genetiskt, att det är bestämt i barnets genetiska anlag från start, och jag vet att jag och mina systrar allihop är födda ca 14 dagar efter beräknat datum så om bebis följer den traditionen så är det ju ett tag kvar, något som jag nog har lyckats vänja mig vid nu de senaste dagarna. Eller så beror det helt enkelt på att jag inte vill att bebis ska födas precis i anslutning till julafton.


D-Day, eller inte

Nehej, natten var lugn som vanligt, förutom att jag åter igen drömde en sådan där jobbig dröm om att Jimmy gjorde slut och bara stack. Var tvungen att titta bredvid mig i sängen när jag vaknade så att han verkligen låg där, sedan väckte jag honom och grät en liten stund. Jag har aldrig drömt sådana drömmar innan men den senaste veckan har det blivit två gånger!

Idag är det alltså den stora dagen, men än så länge verkar ingenting vara på g... Förutom att det är beräknat att vår lill* älskling ska födas idag så är det på dagen 2,5 år sedan jag och Jimmy träffades och blev tillsammans, så det vore ju extra speciellt om bebis ville komma ut just idag då.

Nu blir det frukost, sedan ska vi försöka få ordning i köket och sedan köpa hem lite grejer så jag kan försöka göra LYCKADE mintkyssar för en gångs skull...


Snälla, låt det bara sätta igång

Ärligt talat, nog måste det vara dags för bebis att bege sig mot utgången nu?? Spenderade ca 1-2 minuter nu ikväll med att dammsuga av lite i köket (inget avancerat, verkligen inte) och var tvungen att avbryta för att jag fick extrema sammandragningar... Jag menar, ok att jag får sådana riktigt smärtsamma sammandragningar när jag går och är envis nog att inte stanna när det börjar kännas, men att dammsuga?? Det har liksom inte hänt innan, att jag fått sammandragningar då alltså...

Så, värkarna kan gärna få börja komma nu, så kanske vi har vår lill* hos oss redan i natt eller tidigt imorgon bitti. Längtar så enormt mycket efter bebis nu, 279 dagar av 280 avklarade, och bara 4 timmar kvar på den sista dagen också innan det är tänkt att h*n ska komma ut och "säga hej" till oss för första gången.
Har ni förresten tänkt på att det måste vara därför man pratar om "ljuset i tunneln" när man har en nära-döden-upplevelse osv, det är nog det undermedvetnas första minne för visst måste det vara så? Att det är en mörk tunnel och plötsligt blir det ljust... Hmm, man ska nog inte fundera så mycket så här inpå förlossningen kanske ;)


1 dag kvar ♥

Så var det bara en dag kvar till BF, får se hur punktlig bebis är, skulle ju inte ha något emot om h*n vill vara ute i "god tid" och kikar ut ikväll men då tror jag väl mer på att det blir imorgon.
Vaknade inatt med en del förvärkar och trodde att det kanske var på g, speciellt eftersom jag kände dem i min dröm också innan jag vaknade. Sedan lyckades jag dock somna om och när jag vaknade igen var de som bortblåsta.

Allting är redo för dig bebis, tror jag, så du får komma precis när du vill, men låt bli kvällen den 23 elelr julafton är du snäll, om inte annat för din egen skull.



Trött på't

Det blev tacos till middag idag och nu känner jag mig så där obehagligt mätt. Att lägga sig på sängen elelr soffan är inte att tänka på för då kommer jag oundvikligen få kväljningar (anar att bebis trycker mot magsäcken när jag lägger mig).
Jag är trött på att bli illamående när jag lägger mig ned, jag är trött på att springa på toa hela tiden, jag är trött på att hela bäckenet ska kännas som att det ska lossna vilken sekund som helst osv. Jag vill bara ha vår lill* älskling här nu!!!


Magbilder v.40

Har tagit några nya bilder på magen ny ikväll, kanske blir de sista innan förlossningen så... Tyckte det var lite roligt att jämföra bilden från v. 22 med den från idag eftersom jag har samma linne på mig, syns ännu tydligare hur mycket magen faktiskt har vuxit under den här tiden.

 

 

Det har dykt upp lite fler bristningar de senaste veckorna men det gör mig ingenting, jag vet de som har det värre med den biten... Snart är den borta, kommer säkert sakna den men oj så skönt det ska bli ändå



BM-besök v.39

Så har jag precis kommit hem från BM och gör en snabbuppdatering igen.
Bebis huvud är fortfarande ruckbart men det är inget som spelar någon roll egentligen som de säger... Bebis hjärta pinade på med ca 160 slag/minut och magen har vuxit en centimeter på 2 veckor (numera 34) så allt var alldeles utmärkt.
Mitt blodtryck låg ungefär som det har gjort alla tidigare besöken också, idag 115/70...

Fick en ny tid om 13 dagar och hälsningsfrasen att hon hoppas att vi inte ses då ;) Hon skulle in och kolla i min journal den 22 bara för att se om bebis har behagat kika ut ännu...


V. 40 (39+0)

Kroppen:

Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt.
Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig. Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.

Barnet:

Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet. Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.



Snart får vi veta vem du är, vem du är lik, om du är pojke eller flicka osv. Nu först har jag börjat få "stora skvälvan", blivit otroligt nervös för hur det ska gå när bebis väl är född, inte förlossningen. Den klarar jag det är jag helt säker på (varför skulle jag inte när det är så det har gått till i tusentals år?) men allt efteråt... Amningen, kommer den funka? Kommer vi få sova något? Kommer jag klara av det överhuvudtaget, att vara förälder med allt vad det innebär...
Det är niog först nu som jag börjar fundera på om vi tagit oss vatten över huvudet, nu när sambon verkar börja känna sig säker på att det kommer flyta på ganska bra efteråt... Aldrig kan vi vara "lugna och trygga" samtidigt. ;)
Nej, det här klarar vi galant, så skynda dig och kom ut nu älskling!!! Så jag får lukta på dig, röra vid dig och bara njuta av vårt lill* mirakel.


Du vet att du är höggravid...

- När din sambo väcker dig och ber dig varje natt att lägga dig längre bort för att du snarkar..

- Sambon måste parkera om bilen på nytt för att du ska kunna komma ut.

- Du är nära att skära dig varje gång du ska raka dig nertill och du ser inte längre tårna.

- Du tutar var gång du ska ur bilen för att magen lägger sig över ratten.

- Det inte längre hjälper att "smita förbi" folk sidledes då du är bredare så än framifrån.

- Det känns som om man har sprungit en mil när man går upp för en trapp.

- När man rullar runt för att komma upp från soffan.

- När din sambo knyter dina skosnören.

- När man är rädd att kissa på sig när man nyser/ hostar

- Man tappar något på golvet och låter det ligga för att processen med att plocka upp det är för omständlig.

- När man hellre går barfota än att ta på sig strumpor.

- När man inte orkar sminka sig eller fixa håret för att armarna somnar efter bara några sekunder över huvudhöjd

- När man behöver hjälp för att komma upp ur sängen eller soffan

- När det enda man orkar plocka upp från golvet är en godis som ramlat ner.

- När man måste kissa igen så fort man rest sig och trott att man var färdig.

- När man letar efter alla andra möjligheter än att behöva använda trappan.

- När de högklackade skorna blir stående bakom de förnuftiga "kärrningskorna"


- När godisskålen får prioritet före middagen

- När middagen blir offrad för att få sova lite längre på soffan

- När allt blir tungt

- När man flåsar och flämtar som en valross efter att ha fått upp dragkedjan på skorna och måste sätta sig ner efter för att få blod i huvudet och få bort den lila färgen från ansiket.

- När man inte längre orkar stå i duschen utan sätter rätt ner på rumpan på golvet.

- När man sitter på golvet i duschen och inte förstår hur man ska komma upp igen.

- När ingen annan än du får tillgång till soffan längre.


- När dagens höjdpunkt är Dr. Phil och Date My Mom..

- När Grandiosa blir gourmetmat...

- När det känns som om bebisen försöker trycka ut slemproppen och gräva sig ut varje gång du lägger dig ner.

- När man planerar en utflykt utanför hemmet utifrån vart det finns toaletter.


- När anklarna får storlek av en överarm efter två timmar på bion.

- När du lägger på dig 2 kg vatten efter en vecka och säger ja, ja..

- När du börjar gråta för att du inte får på dig skorna själv och sedan nästan skrattar ihjäl dig för att du faktiskt sitter och gråter.

- När du ställer dig med benen en meter från varann för att förbereda dig på att böja dig ner.

- Allt är väldigt irriterande...

- När sambon av ren djävulskap puttar ner dig i soffan och du inte kommer upp igen och han blir sittandes för att se hur det ska gå.

- När BH storleken börjar närma sig slutet av alfabetet.

- När ett ärende om dagen gör dagen fullbokad.

- När mannen din faktsikt måste hålla med om att du inte har något att ha på dig.


- När du har märken på magen för att du inte lyckas låsa dörren utan att träffa magen.

- När du hellre sitter i bilen än att gå in och handla för att det är för mycket besvär att ta sig ut och in.

- När du hellre går i fula bommullsbyxor än i de vanliga gravidbyxorna för de har en söm under magen som pressar.



Vissa av punkterna stämmer nästan men inte helt så de låter jag bli att markera, men man får väl utgå från att jag verkligen är höggravid då, mer än hälften av punkterna är ju markerade och vissa är nästan markerade, men stämmer inte helt ändå, ännu. Om inte sambon ser den här listan och börjar göra saker på pin kiv...


Listan har jag snott från Tiiara


Ensiffrigt

Bara 9 dagar kvar till BF nu, och oavsett om vår lill* är en riktigt envis liten unge så ska vi ha henne/honom hos oss inom 1 månad nu, hoppas vi slipper vänta så länge eftersom det känns som en evighet men det är åtminstone inom överskådlig tid så...
Skulle vara så mysigt dock att sitta i soffan hemma hos mina föräldrar på julafton och titta på Kalle Anka med vår lill* älskling i famnen istället för i magen.

Bara lite mer än 1 vecka kvar tills beräknat datum alltså, längtar efter dig vår lill* skrutt!! ♥


Inköpslista till bebis

Blev ombedd att lägga upp den listan jag använt mig av när vi ska köpa grejer inför bebis ankomst så är ni inte intresserade av den så behöver ni ju inte fortsätta läsa. Vet dock att det är några stycken som läser som väntar barn och har ganska lång tid kvar och en hel del att förbereda så jag skriver alltså upp det som vi har köpt nu inför och det vi ska köpa efterhand...

Vagn och tillbehör

Barnvagn

Åkpåse

Skötväska

Bäddset

Mjuk-/hårdlift

Insektsnät

Regnskydd

Vagnleksak

Lammskinn

 

På Resa

Babyskydd

Solskydd

Resesäng

Flaskvärmare/termos

Våtservetter


Matdags

Bröstsalva

AmningsBh

Amningsinlägg

Bröstvärmare

Mjölkuppsamlingskupa

Bröstpump

Flaskborste

Nappflaska

Ersättningspulver/tetrapack

Napp

Ställning till nappflaskor


Vid skötbordet

Skötbord

Skötbädd i plast

Blöjor

Blöjhink + påsar

Badbalja

Badhanduk med huva

Badolja/mild tvål/shampoo

Våtservetter

Nagelsax/nagelfil

Tvättlappar

Tvättskål

Hårborste

Tandborste

Tandkräm

Leksak till skötbord

Hemma-apoteket

Inotyolsalva ,kräm mot röd bebisrumpa

Febertermometer

Vaselin

Idominsalva

Babytops

Flytande Alvedon/suppar

Renässans, näsdroppar för spädbarn

Näs-Frida

Miniderm, kräm mot torr hud

Sovplatsen

Babysäng/vagga

Madrass

Plastad frotté

Täcke & kudde

Påslakanset

Spjälskydd

Leksak till sängen

Musikmobil

Kläder

strl 50

Bodys

Strumpor minsta strl

Mössa

 

 

strl 56

Bodys

Strumpor

Pyjamas

Byxor

Mysdress

Mössor

 

Overall (om det är kallt när barnet beräknas födas)


Övrigt

Filtar

Snuttefilt

Nalle

Babygym

Napphållare

Handukar stora & små

Kräkhandukar

Haklappar

Bitring

Babysitter

Bärsele

Barnvakt

 

 

 

Det som är kursivt är sådant som vi inte har införskaffat ännu, dels för att vi anser att det inte behövs dirket i början och dels för att vi inte vet om vi behöver det alls. En del av det vi HAR införskaffat kanske andra anser att de inte behöver och en del av det vi låtit bli att införskaffa kanske de anser sig behöva dirket så det handlar ju mestadels om vad man själv känner.

När det gäller blöjhink rekommenderar jag att man utnyttjar Babyproffsens babybox-erbjudande dären sådan ingår (hela paketet med alla möjliga prylar är helt gratis).  Listan har jag ursprungligen fått från en tjej på familjeliv.se och den har varit guld värd :)



Lite grejer kvar, nästan klart!

Satt precis och kikade på listan över vad vi behöver inhandla till bebis, är inte så mycket kvar nu även om det verkar som det (har ju inte fått hem särskilt mycket ännu men snart så).
Just nu är det i princip bara skötbädd att lägga på skötbordet, en bunt tvättlappar och en febertermometer som saknas. Ska be min syster att köpa några tvättlappar på jobbet, resten får vi ta i nästa vecka eller så...

Har skrivit upp en lista på sådant som måste packas ned sedan, när det är dags att åka in till förlossningen. Jag kan ju inte packa ner allt så här i förväg utan en del får älsklingen samla ihop när det väl är dags, och då är det bäst att ha en lista på kylskåpet åt honom ;) Jag kommer nog vara lagom förvirrad ändå så jag har till och med skrivit upp en förklaring på vart vissa grejer är så han inte behöver fråga hela tiden.



Pratat med syster nu och bett henne köpa ett tiotal frottétvättlappar, tänk vad bra det är att ha systrar ibland ;)


Det kom ett brev på posten

Fick hem ett stort kuvert från Liberoklubben idag, väldigt uppskattat innehålla måste jag ju säga. Vem klagar när man får en rabattkupong som ger 50 kr rabatt på ett paket blöjor? Det är ju nästan halva priset i vissa butiker. Jag kommer nog bli glad varje gång vi får hem ett kuvert från dem i fortsättningen misstänker jag...


V.39 (38+0)

Kroppen:

Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber. Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet:

Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång. Vid 39 veckor väger de flesta bebisar 3- 3,2 kg, men fortsätter bygga upp underhudsfett som kommer att hjälpa dem hålla värmen efter födelsen. Alla inre organ finns på plats och är färdigutvecklade, men lungorna tar längst tid att mogna helt. (Det kan till och med ta några timmar innan din bebis andningsrytm stabiliserats efter förlossningen.) Undrar du vilken färg bebisen kommer att ha på ögonen? De flesta kaukasiska bebisar föds med mörkblå ögon, men det kan ta flera veckor eller till och med månader innan deras verkliga ögonfärg syns. Den nyfödda bebisens ögonfärg kommer inte att hålla i sig – den påverkas av det ljus som den utsätts för efter födelsen. De flesta afrikanska och asiatiska bebisar har mörkgrå eller bruna ögon vid födseln och får sin slutgiltiga ögonfärg efter sex till tolv månader. Barn med blandat ursprung får ibland oväntad och mycket vacker ögonfärg!



Du är färdigbakad nu bebis, du får komma ut... Är så otroligt nyfiken på när h*n tänker komma, hur h*n kommer se ut osv. Det där med att bestämma sig för att man är redo, det har jag redan gjort så komsi komsi...
De sista veckorna nu känns ju mest som en transportsträcka, det sker inte särskilt mycket mer med utvecklingen av bebis där inne och jag känner mest att jag vill få hålla i vår älskling, även om en liten del av mig självklart hoppas att h*n väntar tills i januari "för sin skull".
I natt och nu på morgonen har jag haft en hel del sammandragningar, men inga som har känts eller gjort det minsta ont (magen har bara varit som en stenhård boll). Däremot har jag nog blivit nojjig de senaste veckorna, för nu är jag mer orolig än någonsin tidigare för att något ska gå fel, att bebis inte ska leva vid förlossningen osv. Så varje liten rörelse jag känner från bebis är en stor lättnad, särskilt på morgonen, men det verkar alltid som att bebis passar på att sova ordentligt på morgonen för då är det kav lugnt där inne...
13 dagar kvar till BF, vi får väl se om det blir innan eller efter, men jag tror nog en hel del på innan. Så sätt igång bara, jag längtar efter den där smärtan!


15 dagar kvar ♥

Hade det inte varit för att vi blev flyttade 14 dagar på rutinultraljudet hade det bara varit en dag kvar tills bebis skulle vara här, nu är det 15... Är det konstigt att det känns som att man har varit gravid i evigheter? Nästa gång vill jag nog upptäcka graviditeten sisådär en månad senare ;)

Har legat med lättare förvärkar hela natten, men jämfört med natten till onsdag så var de bara en piss i havet. Kunde sova ganska obesvärat hela natten men så fort jag vaknade till och skulle vända på mig så kände jag av dem ändå, det måste nog vara en av få gånger hittills i mitt liv som jag uppskattat att det gör ont.
Bebis är väldigt aktiv fortfarande, det märks att det är trångt men det känns lite som att h*n aldrig sover utan hela tiden ligger och buffar och har sig, ryggen utåt och lite åt vänster och sedan knän och fötter som sticker ut på min högra sida, jättemysigt verkligen när man känner konturerna av en fot så tydligt som man gör ibland. Jag kan fortfarande bli helt fascinerad av att det är en liten människa som stökar runt där inne, det har jag ju vetat om i flera månader så varför vänjer man sig inte vid tanken?

Får ganska ofta frågan om jag är nervös, och hur jag känner inför förlossningen: Är inte ett dugg nervös, faktiskt., Jag trodde verkligen att jag skulle vara det men nepp. Och jag längtar till förlossningen, den bästa formen av smärta... Är inte orolig på något sätt utan ahr till och med börjt förlika mig med tanken på att det eventuellt skulle kunna gå så fel som jag fruktat (kejsarsnitt), även om absolut inget i dagsläget tyder på det. Jag vet att det är något som kvinnor har gjort sedan urminnes tider och jag VET att min kropp vet vad som ska göras och att den klarar av det så det är bara att haka på och hänga med. Belöningen på slutet är ju så fantastisk så

Nej du, mammas lill* skrutt, du får gärna ta och komma ut nu, vi längtar ju efter dig ditt lill* busfrö


Tidigare inlägg



RSS 2.0