Jag försökte skriva ett inlägg igår men jag gav upp efter en liten stund... Hade en kväll med riktigt rejäla hormonrusningar och bara grät hejdlöst i över en timme, mer eller mindre utan anledning.
Jag hade världens mjölkstockning i båda brösten och det vägrade lätta, jag kunde inte ens lyfta armarna elelr sträcka mig lite efter något utan att det kändes som att brösten skulle sprängas på mig och att bära på lilltjejen kändes hopplöst eftersom det högg som knivar så fort man råkade nudda brösten, känns lite skumt att bära henne så lågt som man behövde göra.
Mina bröstvårtor mår inte så bra men det är avsevärt mycket bättre idag än igår. Dessutom krånglar min mage, laxermedel är typ ett måste för tillfället och det är inget kul att ha konstant magknip.
Allt detta samtidigt plus en överdos av hormoner gjorde att jag grät och grät, och då grät jag ännu mer just för att jag grät (låter dumt men jag avskyr när jag gråter så hejdlöst och då gråter jag för att jag gråter). Sedan känner man sig ju inte som världens bästa mamma heller när man gråter så, när man bara vill skrika när man ska amma för att det gör ont och när man vill skrika när man INTE ammar för att det gör ont.

Idag mår jag mycket bättre, jag testade att amma utan amningsnappen igen igårkväll och faktum är att mina bröstvårtor inte gjorde lika ont då, och trycket i brösten lättade direkt, de var inte stenhårda längre, jag kunde ligga på sida i natt utan att det gjorde ont osv. Visst tar det dubbelt så lång tid när jag ska amma utan amningsnappen, hon har ju lite svårt att få ett bra grepp, men nu ska jag köra på utan nappen så att jag kan bli av med svullnaden och värken helt.
Magen krånglar fortfarande men jag jobbar på det, införskaffade lite laxerande på apoteket idag så jag hoppas det hjälper.