Det där med att blogga när barnet fötts är något jag, liksom många andra, börjat fundera en hel del över nu tror jag. Bara att se på Stina-Lee, eller 15 år & tvillingmamma som båda har blivit väldigt mycket mer frånvarande i sina bloggar sedan de fick barn, helt förståeligt.
Flera av de vars bloggar jag läser verkar ha planer på att sluta med bloggandet när deras barn fötts och jag är lite smått inne på samma linje, MEN jag vet samtidigt att jag aldrig kommer kunna släppa taget helt om bloggen. Däremot kommer jag nog också bli en sådan som gör några små uppdateringar ibland, mycket mer sällan än i dagsläget.

Trots att det kommer hända så otroligt mycket mer i mitt liv känns det som att jag inte vill spendera tiden med att berätta det för er på det sättet utan snarare sitta där och njuta av det som händer istället. Sitta och titta på vår prins eller prinsessa och fascineras av att h*n skapats av oss. Bara vara så där löjligt förälskad i både min sambo och vårat barn.
Samtidigt är bloggen den platsen där jag dokumenterar mycket av det som händer, både med graviditeten och säkerligen kommer det vara den plats där jag dokumenterar det som händer sedan också.

Min blogg är som sagt min, men mycket av det jag skriver och många av uppdateringarna är faktiskt för er skull. Jag tycker det är jätteroligt när besökssiffrorna klättrar uppåt och det får mig att vilja blogga mer och bli bättre.

Hur resonerar ni andra gravida bloggare? Bloggens vara eller inte vara.