Tiden går ganska fort ändå just nu, men gudars så trött jag är på att vara gravid för tillfället. Knyttet känns enorm och mycket kraftfullare i sina rörelser än Tess någonsin var. Idag har favoritsysslan varit att försöka pressa ut mitt höftben/höftvinge på höger sida, utåt och neråt har det pressats rejält och det är inte den bekvämaste känslan...
Vissa rörelser är så stora och kraftfulla så det känns som att magen ska spräckas på mig, det krafsas och har sig och så ackompanjeras det av ett rejält knakande och knäppande (tydligen Knyttets leder som knakar och knäpper till, läskigt att man kan höra det så väl)
Det ska bli skönt när detta är över, faktiskt. Och jag har sagt till Jimmy att han ska påminna mig om den här känslan när jag får för stort bebissug nästa gång, det får dröja några år innan det blir en trea har vi sagt. Nej, jag längtar som en tok till förlossningen, tänk att den bara är lite mer än 1,5 månader bort nu (får vi hoppas)

Jag ska börja packa bb-väskan någon dag i veckan har jag tänkt. Det är ju en mysig syssla att fördriva tiden med, som gör att förlossningen känns ännu närmre. Och så ska en inköpslista skrivas, så jag vet vad jag ska jaga efter när nästa lön och skatteåterbäringen kommer. Vagnen har vi nog bestämt oss för nu, ska bara få iväg Jimmy att kika på den någon dag och se om jag själv åker och kikar på den i Jönköping eller om jag nöjer mig med hans utlåtande. Och en tvättmaskin ska införskaffas, blir nog bara en toppmatad men det är ju tusen gånger bättre än inget, då kan man kanske tvätta med mycket mindre stress i fortsättningen. Jag har verkligen fasat för hur det skulle vara att ta sig till och från tvättstugan med två små. Tess kan ju gå själv men det är ett sjå bara att ta med sig henne ner med all tvätt osv...