Vet ni vad som är fruktansvärt skönt?
Jo, att för en gångs skull slippa oroa sig för ekonomin en månad, att känna att man, trots att man inte har gott om pengar, har så pass mycket att man slipper räkna kronor och ören för att se om man har råd att hitta på något, köpa en glass eller kanske en påse chips till filmmyset.
Trots att budgeten sett ganska bra ut för våren så har det alltid skitit sig pga någon oväntad utgift. Nu känns det faktiskt riktigt skönt, och ajg vet att vi har ännu bättre månader framför oss nu.
Att den här månaden känns så skön beror nog på att jag ska få mina pengar från FK i nästa vecka (utvecklingsersättning), så då får vi in nästan 1500, och 2 veckor senare kommer barnbidraget som följs av Jimmys fp och vårat bostadsbidrag veckan därpå. På ett sätt är det jobbigt att få pengarna så utspritt som det blir (blir 4 stycken på 3 veckor) men samtidigt är det skönt at veta att det kommer in pengar ganska snart så att det alltid finns något att ta av.

I augusti kommer det finnas ytterligare lite att ta av som det ser ut nu och i slutet av augusti/början av september ska vi åka till Ullared, för då kommer en härlig dubbel-utbetalning om allt går som det ska (Jimmys fp och första utbetalningen från CSN för läsåret). Dessutom får Jimmy ut en hel del fp i slutet av september också.

Visst är det skönt att känna att det kommer komma några bra månader?
Men jag måste säga att det är ganska lärorikt att inte ha råd med några utsvävningar på det viset. Jag har verkligen fått fundera på vart alla mina pengar försvann när jag jobbade och bodde hemma hos mina föräldrar, och nu vet vi att vi kan klara oss på 11.000-12.000/månad, så då ska det ju inte vara så svårt att klara sig på de dryga 20.000 som vi utan problem skulle kunna få in varje månad när vi båda har jobb.